Mikropipetter

Pipetter som dispenserar 1–1 000 μL kallas vanligtvis för mikropipetter. Olika typer av mikropipetter är utformade för att optimera arbetet med vissa typer av vätskor och kan maximera produktiviteten och god ergonomi. Mikropipetter omfattar manuella pipetter med luftförskjutning och positiva förskjutningar samt elektroniska pipetter, vilka kan finnas som både enkanaliga och flerkanaliga pippeter och i stationära plattformar med hög genomströmning. Alla är utformade för för att aspirera och dispensera specifika vätskevolymer på mikroliternivå.  

I både mikropipetter med luftförskjutning och positiv förskjutning avgör kolvens diameter och kolvslagets längd volymen vätska som aspireras och dispenseras.

Vi använder mikropipetter för att noggrant överföra små volymer vätska från ett kärl till ett annat. Vi använder till exempel en mikropipett för att flytta vätska från en cellodlingsflaska till enskilda brunnar i en mikrobrunnsplatta. Mikropipetter används inom miljövetenskap, kemi, läkemedelsutveckling, rättsvetenskap, biologilaboratorier och många andra områden.

Många mikropipetter har mycket bra noggrannhetsspecifikationer. Dessa instrument har potential att leverera volymer med mycket låg risk för systematiska och slumpmässiga fel. Mikropipettanvändarens teknik kan dock påverka noggrannheten avsevärt. Korrekt volyminställning, försköljning av pipettspetsar och nedsänkningsdjup av spetsen, såväl som vertikalitet och pipetteringsrytm, kan alla påverka reproducerbarheten.  

Mikropipetter är exakta instrument som ofta används flitigt i labbmiljöer, så förutom bra specifikationer och korrekt teknik är den mest noggranna mikropipetten en pipett som kalibreras regelbundet. Serviceintervallen återspeglar vanligtvis hur mycket en mikropipett används.

För att använda en mikropipett, ställ först in och lås volymen. Sänk sedan ned mikropipettens ände (den som ska fyllas med vätska) i en ren, tom pipettspets. Se till att pipettspetsen är ordentligt fastsatt på mikropipetten för att förseglingen ska bli lufttät. När pipettspetsen har laddats – i en manuell mikropipett – trycker du ned kolven till det första stoppet. På elektroniska modeller är den redo att aspireras när volymen har ställts in och en spets har laddats.  

Håll mikropipetten vertikalt och sänk ned spetsen i vätskan till rätt djup för spetsens storlek. Om spetsen sänks ned för djupt ökar trycket vilket innebär att spetsen kan bli överfylld. Om den sänks ned för kort kan luft sugas in.  

Släpp långsamt trycket på kolven på en manuell mikropipett för att aspirera den inställda vätskevolymen. På en elektronisk modell trycker du på knappen för att aspirera.

När det finns vätska i spetsen placerar du mikropipetten ovanför målkärlet. På manuella mikropipetter trycker du ned kolven till det första stoppet för att dispensera. På en elektronisk mikropipett trycker du bara på dispenseringsknappen.  

För att avlägsna eventuell kvarvarande vätska placerar du mikropipetten över ett valfritt kasseringskärl och trycker ned kolven på den manuella mikropipetten till det andra utblåsningsstoppet. På elektroniska mikropipetter använder du knappen för att blåsa ut eventuell kvarvarande vätska.

För att minimera risken för fel vid arbete med en mikropipett rekommenderar vi att du börjar med ett komplett system bestående av mikropipett och spets för att säkerställa korrekt lufttät passning.  

Se till att hålla mikropipetten så vertikal som möjligt medan du arbetar. På manuella mikropipetter ställer du in volymen genom att vrida mikrometern något över önskad volym. Sänk den sedan till önskad siffra. Varje gång du laddar en ny spets ska du förskölja den för att optimera förhållandena i spetsen för mycket noggrann pipettering. Medan du aspirerar och dispenserar ska du hålla en jämn hastighet och upprätthålla en rytm under hela protokollsteget.  

Dispensering under målvätskeytan när det är möjligt eller avstrykning – genom avtorkning av spetsen mot kärlets innervägg när du avslutar dispenseringen – är båda metoder för att maximera precisionen för den volym som dispenseras.

Olika personer hänvisar till samma typer av instrument på båda sätten: vissa kallar dem pipetter och andra för mikropipetter. Frekvent användning har gjort att de här begreppen har slagits ihop för att beteckna samma instrument, även om mikropipetter mer snävt kan definieras som instrument som kan mikroinjicera vätska direkt i celler. Pipetter, en bredare term, syftar på instrument som omfattar allt från ögondroppspipetter och munstyrda rör till serologiska pipetter och pipetteringssystem med hög genomströmning.

Mikropipetter är pipetter som kan mäta och dispensera vätskelösningar i volymområdet 1 μL till 1 000 μL. De används ofta inom biovetenskaplig forskning där exakt mätning och dispensering av lösningar krävs.