Turbiditetsmätare och sensorer

Turbiditet är en optisk egenskap som betecknar klarheten hos en vätska. Turbiditetsnivåerna kan mätas med en turbiditetsmätare Turbiditeten för vatten påverkas av individuella suspenderade partiklar eller kolloidal materia som sprider eller blockerar ljustransmittans: ju högre koncentration av suspenderade partiklar/kolloidal materia, desto högre turbiditet. Sådana partiklar är vanligtvis för små för att man ska kunna se dem med blotta ögat, därför måste turbiditetsmätning göras med en turbiditetsmätare eller turbiditetsanalysator. En inline-turbiditetsmätare är den bästa lösningen för processtyrning som kräver noggrann turbiditetsövervakning. En inline-turbiditetsmätare tillhandahåller kontinuerlig mätning av turbiditet som sedan kan användas för processreglering. Några exempel på turbiditet hämtade från vardagen:

• Mjölk – innehåller emulgerat protein/oljedroppar i vatten
  
• Avloppsvatten – innehåller suspenderade partiklar
• Veteöl – innehåller jästceller

En turbiditetsmätare (också kallad turbiditetsanalysator) är ett system för mätning av suspenderade partikelkoncentrationer i en process. En turbiditetsmätare består vanligen av tre huvuddelar: en turbiditetsgivare, en turbiditetstransmitter och en processanslutning. 

Turbiditetsmätning som utförs med en turbiditetsanalysator avgör i vilken utsträckning som suspenderade partiklar i ett flytande medium sprider ljus. Spridningen påverkas av:

• Partiklarnas koncentration: högre koncentrationer ger större spridning och därigenom högre värden på turbiditetsmätaren.
  
• Partiklarnas form och storlek: partiklar som är mindre än 1/10 av det synliga ljusets våglängd sprider ljuset symmetriskt. Större partiklar (vanligtvis med en större diameter än det synliga ljusets våglängd) sprider ljuset asymmetriskt. Vid mätning av turbiditet måste man därför också ta hänsyn till spridningsvinkeln.
  
• Ljusets våglängd: hur mycket ljuset sprids beror på partiklarnas storlek. Om vätskan är färgad av något kan den uppmätta ljusmängden minska. Därför måste man också se till att mäta lämplig våglängd vid turbiditetsmätning.
  

Konsekvensen av detta är att turbiditet endast kan användas som kännetecknande egenskap för ett prov om en standardiserad mätmetod används. För många bryggeritillämpningar är vätskan som ska mätas ofta gul och innehåller jästpartiklar. I kvalitetsäkringssyfte och för att kontrollera filtrets integritet mäts ljuset som sprids framåt och åt sidan i en vinkel på 25° och 90° från ljuskällan sett. Röda (650 nm) och blå (460 nm) ljuskällor specificeras också i riktlinjer för turbiditets- och färgövervakning.